Om skolan

Minoritetsspråk

De nationella minoriteterna är samer, sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar. De språk som erkänts som nationella minoritetsspråk i Sverige är samiska, finska, meänkieli, romani chib och jiddisch. Varje person avgör om hon eller han tillhör någon eller några av de nationella minoriteterna.

I gymnasieskolan är reglerna och undantagen som gäller modersmålsundervisning i de nationella minoritetsspråken desamma som i grundskolan (se nedan) förutom att det för en gymnasieelev krävs goda kunskaper i modersmålet för att vara berättigad till undervisning. I gymnasieskolan kan modersmålsundervisning anordnas som individuellt val, utökat program eller som ersättning för andra språk, dock ej för svenska och engelska.

I skollagen (2010:800) 15 kap. 19 § och 18 kap. 14 § finns grundläggande bestämmelser om huvudmannens skyldighet att erbjuda modersmålsundervisning för elever i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. De villkor som anges i skollagen kompletteras i gymnasieförordningen (2010:2039) 15–21 §§.

I grundskolan har en elev rätt till undervisning i modersmål om en eller båda vårdnadshavare har annat språk än svenska som modersmål och om språket utgör dagligt umgängesspråk för eleven. För en elev som tillhör någon av de nationella minoriteterna ska modersmålsundervisning erbjudas även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet. Eleven ska dock ha grundläggande kunskaper i språket för att vara berättigad till undervisning i ämnet modersmål. Rektorn ska utreda elevens kunskaper i språket om det råder osäkerhet. En huvudman är skyldig att anordna modersmålsundervisning i ett språk om det finns en lämplig lärare. Lärarens lämplighet avgörs av rektor. Vidare ska minst fem elever i kommunen eller hos den fristående huvudmannen önska undervisning i språket. När det gäller samiska, finska, meänkieli, romani chib eller jiddish är huvudmannen skyldig att anordna modersmålsunder visning även om antalet elever är mindre än fem.

Modersmålsundervisning kan anordnas som språkval, elevens val, skolans val eller utanför timplanebunden tid. Modersmålsundervisning får inte omfatta mer än ett språk för en elev. En romsk elev som kommer från utlandet kan dock få modersmålsundervisning i två språk om det finns särskilda skäl.

Modersmålsundervisning utanför timplanebunden tid kan begränsas till högst sju läsår om inte eleven har ett särskilt behov av sådan undervisning. Begränsningen gäller inte modersmålsundervisningen i samiska, finska, meänkieli, romani chib, jiddish eller ett nordiskt språk.

Vid modersmålsundervisning i samiska ska den kursplan som gäller för ämnet samiska i sameskolan användas.

Skollagen (2010:800) reglerar modersmålsundervisning i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Skolförordningen (2011:185) kompletterar i 5 kap. 7–13§§, skollagens villkor för modersmålsundervisningen.

Nationellt minoritetsspråk som språkval

När det gäller språkundervisning finns en kursplan för ämnet modersmål, en kursplan för moderna språk samt en för samiska. Elever som inte har grundläggande kunskaper i sitt nationella minoritetsspråk har möjlighet att läsa språket enligt kursplan för moderna språk och börja på en nivå som svarar mot deras förkunskaper.

Skolförordningen (2011:185) 9 kap. reglerar språkval.

Rätten till studiehandledning

En elev i gymnasieskolan ska vid behov få studiehandledning på sitt modersmål. Rektor ansvarar för att eleven får ett sådant stöd.

Enligt skollagen (2010:800) kan studiehandledning på modersmål ges som en särskilt stöd insats. I skolförordningen (2011:185) 5 kap. 4 § och i gymnasieförordningen (2010:2039)

9 kap,9 § anges att en elev ska få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det.